Nattlig förvirring på Gullmarsplan

Tillbringade ju helgen som gick i Stockholm.
Staden, där jag visserligen inte är född och uppvuxen,
men där jag bott i hur många år som helst.
En stad som kom att bli min och där jag på många sätt
kan känna mig mer hemma än där jag ursprungligen kommer ifrån.

Kommer inte till Stockholm så ofta numera,
kanske en eller två  gånger om året.
Det var fem år sedan jag lämnade Stockholm
för orten där jag nu bor och det har ju onekligen
hänt en del sedan jag flyttade...

Somligt kommer man ihåg från föregående besök,
annat lyckas man förtränga.
T.ex att man inte kan betala kontant på SL:s bussar,
det hade jag totalt glömt!
Vet att jag noterade det förra sommaren då jag var där.
Men, det minnet hade jag stoppat undan långt inne i
hjärnans gömslen.

Kom fram till Stockholm mitt i natten.
Fotbollsspelaren och jag skulle ta nattbussen från Gullmarsplan.
Försökte betala med en hundring, varvid föraren upplyste
mig om att han inte tog emot kontanter.
Sms-betalning eller biljett inköpt någon annanstans var alternativet.

Jag kände mig lite desperat och spelade  dum,
sa ngt. i stil med: "Hur ska jag veta det, jag bor ju inte här?"
"Vad ska jag nu göra?".
Turligt nog, var det en snäll  busschaufför.
Han lät oss åka med ändå eftersom vi bara skulle åka en
hållplats, till Skanstull.
Ni som vet hur det ser ut där, vet också att man inte kan
gå över bron, det finns ingen gångbana.
"Jag kan ju inte lämna er här", sa chauffören.
När vi klev av, vinkade han glatt.
Vi vinkade tillbaka...
Heder åt honom!

Rondine

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0