rondine

Varit hos frissan.
Känner mig lugn, som om jag genomgått en terapisession.
Vilket jag aldrig gjort, men jag kan tänka mig hur det skulle kännas...
Om terapin varit lyckad, vill säga.

Men, då gäller det att välja sin frisör med omsorg.
Ni har väl alla känt att ni hamnat fel någon gång?
Där jag växte upp, fanns det inte så många att väja emellan.
Man gick dit där man blev mest nöjd.

När jag gick på gymnasiet, bodde jag på en annan ort.
Där var utbudet större och därmed min nöjdhetsgrad också.
Tänk, jag kan inte minnas vad salongen hette som jag gick till?

Efter gymnasiet, flyttade jag till Stockholm.
De första åren klippte jag  mig på Janniks hårverkstad,
på Mäster Samuelsgatan.
Var nog lite av ett  "innehårställe" då?
Med tiden tröttnade jag på Janniks.
Det kändes så opersonligt. Det var stort.
Genomflödet av kunder var också stort. Man fick sällan samma frisör.                               
Det tog länge innan jag hittade rätt sedan.

Av en slump kom jag in på Mariannes Hårvård på Hornsgatan.
Där var det connection direkt. Varje gång man  kom dit, kände man sig speciell.
Det var som att ha träffat på en gammal god vän, utan att det blev för privat.
Hon var den perfekta frisören. Resultatet blev alltid bra och hon visste precis
var gränsen gick. Gränsen runt mig.
Antagligen alla hennes kunders gränser, för den delen.

Sen flyttade jag ifrån Stockholm under drygt ett års tid,
skulle prova på ett jobb på annan ort.
När det blev dags att klippa sig, vid återkomsten, åkte jag till Hornsgatan.
Katastrof! Mariannes Hårvård hade klappat igen. Nu låg där en annan salong.
Jag tog ialla fall mod till mig och gick in och frågade.
Jo, tjejen som nu ägde salongen hade köpt den av Marianne som tagit sitt pick och
pack och startat upp ngt. söder om stan.
Vad gör man?
Bokade i alla fall tid hos den här nya tjejen som hette Angelika.
Salongens namn har jag glömt?
Det visade sig vara en lyckträff..
Angelika var av samma kaliber som Marianne, både yrkesmässigt
och vad kundrelationer beträffar. Var kund där i ganska många år.

När också Angelika sålde och flyttade ifrån innerstan kände jag mig totalt vilsen!
Hattade runt mellan olika frisörer och blev varken nöjd med resultatet
eller fick ngn. bra relation till dem.

Det slutade med att jag gick på ett dropinställe på Gärdet.
Blev hyfsat nöjd med resultatet. Många frisörer där också.
Ganska opersonligt. Tror inte att jag blev igenkänd.
Men jag kände åtminstone igen dem som jobbade där.
Och någon connection blev det naturligtvis inte.

Här på min nya bostadsort har jag också letat.
Ganska snart hittade jag en frisör av det rätta virket.
Ni vet, som Marianne el. Angelika.
Har alltid känt mig nöjd med resultatet. Och vilken fröjd att komma in där!
Är man stressad, blir man lugn direkt.
Hon är väldigt bra på att känna in kundens behov.
Pratar om man vill. Är lite tystare om så behövs. Frågar lite om vad som hänt sen sist.
Allt på en lagom nivå och med sin LUGNA, behagliga röst.

Mitt råd: Är du stressad och i behov av en stunds avkoppling?
Gå och klipp dig!
Men, var noga med valet av frisör!



Tills nästa gång!

Rondine