En sådan
morgon som gårdagens, har man inte varje dag.
Läste igår morse i lokaltidningen att kronprinsessan
med make som är på besök i kommunen, hade övernattat
på grannön som ligger på bara några kilometers avstånd härifrån.
Hoppsan!
Förhörde dottern inför biologiprovet som de skulle ha i skolan.
Åkte sedan till tätorten och tankade, en nödvändighet för att
kunna ta mig till jobbet.
Bensinkvittot, en chock: 950 kr!
Därefter mot jobbet.
På raksträckan där jag fick ta en dryg mils omväg i vintras,
pga av att det inte gick att komma fram genom snön,
mötte jag ett gäng tuppar!
Inte fasaner, utan vanliga tuppar.
Förstod att deras liv var i fara.
Trodde mig också förstå varifrån de kom.
Hade sett att de som bor ett litet hus strax intill, har en hönsgård (tuppgård??).
Körde fram och parkerade längs vägrenen, mittemot huset.
Satte på varningsblinkersen för att uppmärksamma andra bilister på de ovanliga trafikanterna.
Gick över vägen och knackade på i huset där de presumtiva tuppägarna bor.
När jag stod där på farstutrappan, såg jag en mjölkbil från Arla dundra förbi.
Hörde hur den bromsade in och tutade till, följt av lite galande.
Och ja, jag hade kommit rätt.
Tuppägarinnan tog på sig jacka och stövlar.
Hon tackade för att jag stannade till och berättade.
Vallhunden fick också följa med för att samla in rymlingarna.
Hade precis startat bilen för vidare färd mot jobbet.
Mötte då en svart, mycket blank personbil, framförd i hög fart
av en kostymklädd man i mörka solglasögon.
Tänkte genast att det måste vara SÄPO? eftersom han körde i riktning mot grannön...
Ja, det får jag ju aldrig veta om så var fallet.
Det är bara det, att jag kör ju denna sträcka varje dag och brukar aldrig
möta den kategorin av bilar/personer.
Man lär sig n ä s t a n att känna igen dem man brukar möta.
Om det var SÄPO, undrar då vad han tänkte om tupparna?
Ja, vad är väl en bal på slottet?
Återstoden av dagen, var till motsats från morgonen, väldigt VANLIG.
Läste igår morse i lokaltidningen att kronprinsessan
med make som är på besök i kommunen, hade övernattat
på grannön som ligger på bara några kilometers avstånd härifrån.
Hoppsan!
Förhörde dottern inför biologiprovet som de skulle ha i skolan.
Åkte sedan till tätorten och tankade, en nödvändighet för att
kunna ta mig till jobbet.
Bensinkvittot, en chock: 950 kr!
Därefter mot jobbet.
På raksträckan där jag fick ta en dryg mils omväg i vintras,
pga av att det inte gick att komma fram genom snön,
mötte jag ett gäng tuppar!
Inte fasaner, utan vanliga tuppar.
Förstod att deras liv var i fara.
Trodde mig också förstå varifrån de kom.
Hade sett att de som bor ett litet hus strax intill, har en hönsgård (tuppgård??).
Körde fram och parkerade längs vägrenen, mittemot huset.
Satte på varningsblinkersen för att uppmärksamma andra bilister på de ovanliga trafikanterna.
Gick över vägen och knackade på i huset där de presumtiva tuppägarna bor.
När jag stod där på farstutrappan, såg jag en mjölkbil från Arla dundra förbi.
Hörde hur den bromsade in och tutade till, följt av lite galande.
Och ja, jag hade kommit rätt.
Tuppägarinnan tog på sig jacka och stövlar.
Hon tackade för att jag stannade till och berättade.
Vallhunden fick också följa med för att samla in rymlingarna.
Hade precis startat bilen för vidare färd mot jobbet.
Mötte då en svart, mycket blank personbil, framförd i hög fart
av en kostymklädd man i mörka solglasögon.
Tänkte genast att det måste vara SÄPO? eftersom han körde i riktning mot grannön...
Ja, det får jag ju aldrig veta om så var fallet.
Det är bara det, att jag kör ju denna sträcka varje dag och brukar aldrig
möta den kategorin av bilar/personer.
Man lär sig n ä s t a n att känna igen dem man brukar möta.
Om det var SÄPO, undrar då vad han tänkte om tupparna?
Ja, vad är väl en bal på slottet?
Återstoden av dagen, var till motsats från morgonen, väldigt VANLIG.
Kommentarer
Trackback
