Gårdagen

ägnade dottern och jag ganska många
timmar åt ett besök på Stockholms stadmuseum.
Det finns verkligen hur mycket som helst att se
och vilken tur då, att inträdesbiljetten (70 kr) är ett
årskort så att man när som helst kan gå tillbaka,
Om man nu inte hann se allt man ville och det hann man ju inte...

Träffade en GAMMAL bekant.



                             

Ja, det vill säga - eftersom det är ganska länge sedan den här damen
levde, så har jag ju naturligtvis aldrig träffat henne personligen.
Däremot har jag levt sedan -97 med en avbild av en tavla som hon
målade någon gång anno dazumal.
Avbilden är ett tryck på en bricka som jag fick av min förrförra
arbetsgivare.

                             

Antingen hade staden ett jubileum av något slag eller också
var det en julklapp  som vi fick?
Minns faktiskt inte riktigt.
Brickan är mig kär i alla fall.
Använder den dagligen.
Blev därför glad, när jag fick syn på det stora fotografiet på
upphovskvinnan - Josabeth Sjöberg, där det hängde på väggen
på Stadsmuséet.
Ganska nära entrén.

Fick

mig en cykeltur igår i alla fall.
Omvänt väder var det från i förrgår,
åskväder och skyfall på förmiddagen.
En strålande eftermiddag, dock.
Cyklade till Aspuddsparken och tog en
fika och kollade på de ljuvliga små kaninerna




och getterna också


Hänt idag...

Inte mycket.

Planerade en cykelutflykt,
för när jag satt ute på balkongen
och läste på förmiddagen, var
det ju vackert väder!

Plötsligt regn och åska därtill,
satte stopp för planerna.



  Tog ett skumbad istället och lyssnade på mullret utanför...

På eftermiddagen läste jag ut boken jag höll på med,
Spöa döden av Josh Bazell.

Fick ett brev från min personliga bankman
(som f.ö är en kvinna) att hon skulle sluta
på mitt bankkontor och att hon så småningom
ersätts av någon annan.
Till dess får man ringa en servicetelefon eller kontorschefen.
Jaha, inte gör det mig så mycket.
Har inte träffat den personliga bankmannen personligen,
bara pratat med henne i telefon och haft mejlkontakt vid
ett par tillfällen inför lägenhetsaffären.

Hörde på radion om barn som rånar andra barn på
Gröna Lund, tar deras åkband.
Vart är världen på väg?

Igår gjorde jag slag i saken och kontaktade nixregistret.
Något jag borde ha gjort för länge sedan.
Tyvärr hjälper det nog inte så mycket,
för tydligen går det bara att spärra den fasta telefonen 
mot oönskade samtal.
Däremot får inte försäljarna ringa till mobiler
annat än om man medgett att man vill bli kontaktad,
vad jag förstår.
Och det har jag ju inte, medgett alltså.
Men ringer gör de ändå som galningar
och då ska man hålla på och anmäla varje samtal.
Vem orkar det?
Inte jag i alla fall.
En undran bara, vilka människor är det som vill
jobba som telefonförsäljare?
Jag känner INGEN som vill bli uppringd av dem,
oavsett vad de säljer.


På bio


igår kväll och såg den här rullen.
Dråplig film, med många plats för skratt.
Men kanske också med lite feministiska förtecken?
Man kan välja vad man vill fokusera på.
Något verklighetsfrånvänt dock.
I Sverige, med vårt folkbokföringssystem, myndighetskontroll etc,
är det mycket svårt att anta en annan identitet.

En trevlig och oväntad upplevelse var
att en av de anställda vid biografen,
innan filmen satte igång ställde sig
längst fram och välkomnade besökarna
med några få , väl valda ord.
Kändes lite gammaldags mysigt..

Tillbaka

i Stockholm igen efter två veckor i Barndomslandet i norr.
Två overkliga veckor.



       Nätterna var lika ljusa som alltid om sommaren...
       i ena riktningen sol  (23:45)



          ... i andra riktningen fullmåne  (23:50)



        Det var lika vackert som alltid 



            och djurlivet lika rikt



              .. men ändå var inget som förr.
  
      Ett hus, en plats är så förknippat med den som fötts, bott
      och verkat där i hela sitt liv.
      Han är borta nu och inget blir mera sig likt.
      Det ekar tomt inom mig.

RSS 2.0