Ni måste bara se The Alpha Lady - jag höll på att bli galen på henne



alldeles nyss när hon pressade sig upp på skrivbordsstolen bakom mig,
för att sen klättra upp på skrivbordet.
Gång på gång, lyfte jag ner henne.
Var till sist tvungen att slänga ut henne i trädgården.
Han som gräver befann sig i ett av uthusen, utanför staketet och hittade henne
halvvägs ut genom staketet.
I ett av hörnen fanns ett tillräckligt stort mellanrum, där hon försökte klämma sig ut.
Vad tror ni hon försökte säga?
Ändå fick hon otroligt mycket uppmärksamhet i går när hon fick följa med ut och segla...
Alldeles nyss var hon här och försökte igen...

Rondine


Världen är en sorgeö, bäst man lever ska man dö

sjunger Tjorven och Stina i Saltkråkan och
det är så sant som det är sagt.

Minns inte varför och i vilken scen de sjöng den?
Hade det möjligen något med Pelles kanin att göra?

Varför skriver jag nu om detta?
Jo, tyvärr är det så att Herr Kanin som jag skrev om i inlägget "Följande har hänt i dag",
aldrig mer kommer att rymma.
Under vår semesterresa, var han inkvarterad i ett stort hägn hemma hos en bekant.
Inte förrän vi var på väg hem fick vi veta att han dött.

Sorg och bedrövelse.
Har haft begravning i dag.

Herr Kanin fattas oss och han hade gärna fått rymma hur många gånger som helst,
bara han hade kommit hem igen.

Rondine

ANYBODY KNOW THIS LITTLE FELLOW? What´s his name?



                                     ?      ?    ?

Missade ögonblick...

Efter en shoppingrunda i stan (fotbollsspelaren måste ha en ny outfit till skolavslutningen),
gick jag en liten inspektionsrunda på vår äng.
Tänkte titta till platsen där vi brände ris, tidigt i våras.
(För nu är väl ändå sommaren här?)
I vilket fall skulle jag se om marken fortfarande bestod av bara aska på just den platsen,
eller hade något börjat gro där?
Jag var väl bara en och en halv meter från askfläcken när jag fick syn på
henne, fasanhönan... Hon bara låg där helt stilla!
Jag trodde att det var något fel på henne och pratade lite med henne.
Vände mig sedan om och ropade på han som gräver i trädgården, fast just då höll
han på att tömma uppsamlingsbehållaren till gräsklipparen.
Jag hann ropa några gånger innan fasanhönan fann för gott att lätta...
Hon lämnade efter sig en liten grop som hon hade legat i.
Antar att hon solade sig?
Jag har ju skrivit om en fasantupp tidigare och vi har också sett dem tillsammans.
Det är nog så att de häckar någonstans på vår 2,3 ha stora tomt.
Vi har haft en utfodringsautomat till dem inne i ett snår, där vi sett dem flera gånger.
Har dock gjort ett uppehåll i utfodringen.
Matade även småfåglar och bland dem har det tydligen spridits en parasit som gjorde
att grönfinkar dog på löpande band.
Stod om det i lokaltidningen för en tid sedan. Därav stoppet.
Nå, tror ni att jag hade kameran med mig vid mötet?
-Icke!
Missade alltså en closeup med mrs. Pheasant.
Får i stället bli lite sköna bilder på växtligheten.
Håll till godo och ha en glad pingst på er!


                             ljuvliga syrener


                       päronträdets blommor hänger fortfarande med


                äppelträdens blommor kommer sakta


                                         underifrån


                                  vita syrener i kvällssol


    och ännu fler vita, hustaket skymtar i bakgrunden


          the Old Lady spanar inne i syrenhäcken

Kärlek på hög nivå



                                                Lovebirds.


Här kommer en bild från förra våren.
Ett par turkduvor som häckar i vår trädgård.
Och de kommer tillbaka, år efter år...

Apropå rådjur

Skrev ju om rådjur i torsdags,  jag höll på att köra på ett på morgonen.
Nu kommer det konstiga.
I går morse berättade min kompis Flätan att hon hade sovit så dåligt på natten.
Anledningen var att hennes man, Tränaren, dröjde så länge på torsdag kväll.
Han hade varit på match med sitt lag och dök inte upp när han skulle.
När han sent omsider  kom hem, visade det sig att han kört på ett rådjur.
Ingen i bilen blev skadad, men rådjuret fick hans kompis avliva.
Bilen blev förstås bucklad, men var ändå körbar.
Vad kan man då lära av detta?

Om du bedömer att du kan stanna, rådjuret är 75-100 m bort, bromsa.
Annars, VÄJ INTE. Ett rådjur ger inga större skador på bilen.
Väjer du och hamnar av vägen kan det gå riktigt illa för dig och ev. passagerare.
Men, du måste ta ett snabbt beslut.
Håll hastighetsbegränsningen!

Några foton blev det inte idag heller. Batterierna i kameran hade laddat ur.

Simma lugnt.

Rondine 

Kunde ha kört på ett rådjur i morse

Turligt nog var det en bra bit framför bilen, 75 meter kanske?
Och det for som ett spjut över vägen så det var aldrig någon större fara...
För övrigt är det mycket vilt kring vägarna så här års.
Just när det gäller rådjur, kan det vara bra att veta att geten (honan), stöter bort sina fjolårskid nu -
för att ge plats åt de nya små liven.
Vilket gör att dessa fjolårskid är väldigt vilsna och irrar omkring på egen hand,
gärna på och kring vägar.
Så, kör försiktigt.
Inga bilder har jag hunnit producera, men det kommer.
Har inte så mycket ork efter jobbet och jag måste nog ta hjälp av någon närstående.
Är ingen fena på detta med bloggande och inte ens bildhantering är jag säker på.
Nu kom mina nära hem och vi ska äta tårta.
Semifinal nr.2 av ESC, står också på programmet ikväll.
Du tittar väl också?

Rondine


Nyare inlägg
RSS 2.0