La Rondine





Gillar dem på något sätt.
Hemma på udden, i huset där jag bodde mina första sju år
hade vi alltid hussvalor under takkanten.
Vi hade t.o.m en bräda uppspikad, där de kunde bygga bo.
Nackdelen är att de skitar ner så förskräckligt.
Men, det är trivsamt med deras tjatter och svirrande.
Pappa renoverade huset och flyttade tillbaks dit-81
och svalorna bygger fortfarande bo där.

Hemma hos min lekkompis som bodde på nästa udde,
hade de en stor hölada och där byggde ladusvalorna bo och
ute i sjön, på badholmen byggde backsvalorna i strandbrinken.

Ja, jag är nog starkt präglad av mina första år,
därav mitt bloggnamn.
Tur, har jag då att svalorna finns i närheten här också.

Byggde bo utanför dotterns fönster.
På hösten tog vi bort boet och skurade rent.
Det gillade de nog inte, för de har inte byggt hos oss sedan dess.
Men, de finns för jag ser dem då och då.
Rackarns svåra att fånga på bild bara...
Just nu är del väl i Afrika eller på något annat varmt ställe?
Får se när de behagar komma tillbaka.



               Ni är välkomna tillbaka i sommar, små svalor!


               Rondine

Kommentarer
Postat av: skogsfrun på dal

Knappt något är så underbart som när de första svalorna återvänder! Man håller andan och hoppas att katten ska hålla fan på sig;) Visst är de lite skitfärdiga av sig, man riskerar faktiskt att de sätter ett visitkort i huvudet när man är i stallet men det är ju bara att ha en kepa på;) Nu är det snart dags att börja mata stannfåglarna men vi hittar inte våra attiraljer! Det gör vi antagligen så fort vi skaffat nya, hehe.

2009-11-09 @ 17:44:18
URL: http://barasaras.bloggplatsen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0