Gräsänka
Hundvakt dessutom.
Maken och två vänner är på spanieljaktprov på västkusten.
Den ena vännen, är han vars hund rymde när vi skulle passa den
för en tid sedan.
Denna gång, har dottern och jag tagit hand om en annan av hans hundar.
Ej rymningsbenägen, tack och lov.
Fjortisen, som jag kallar henne här på bloggen,
är den av våra hundar som fick följa med på resan söderut.
Hon har skött sig med den äran, 1:a pris i nybörjarklass.
Domarens pris och skyttarnas pris= provbäst!
Nu längtar vi till hon kommer hem så att vi får pussa på henne.
Får vänta till imorgon bitti, för de kommer mitt i natten.

Sötaste vännen

Det här har jag sysslat med idag, en del av dagen.
Krattat löv och kärrat ut i skogen.
Hann med ungefär en fjärdedel av trädgården.
Tror att den är c:a 2500 m2.
På den ytan har vi: 8 björkar, 5 äppelträd, 1 päronträd,
1 litet okänt träd, en c:a 50 m lång syrenhäck,
2 syrenbersåer, 2 jättestora och 2 mindre schersminbuskar,
1 spireabuske och 4 rosenbuskar.
En hel del löv och blad blir det ....
Tycker om att kratta löv, rena terapin.
Ungefär som att plocka bär, svamp, jaga eller fiska.
Man är en del av naturen, helt enkelt.

Det här har jag sysslat med hela helgen.
Hämtat ved och eldat.
Är annars makens syssla.
Igår kväll eldade jag dock inte, det har varit ganska milt.
Nu är det läggdags!
Ny länk
Nu är det fixat!
Den stygga flickans rackartyg
och pocketen Igelkottens elegans, fick jag i mitt Bokuspaket idag.
Nu ska det läsas!
Den stygga flickans rackartyg
är förresten bokcirkelbok hos Boktokig
Vi bokchattar söndag 28/11.
Kom med och läs!
Anmäl dig hos Boktokig!

Häromdagen
sjungande La Marseillaise och Jolie tambour .
Bara sådär...
Lärde mig dem av min franskalärare i grundskolan.
Undrar vad hon pysslar med nuförtiden?
På något mystiskt

... sätt tycks de ha klonat sig.
Turkduvorna.
Som mest har vi sett 5-6 stycken.
Nu kan de plötsligt vara uppåt 15 duvor.
Tror att jag fick 12, på den här bilden.
Ser ni dem?
Vinterdäck
Huslig
Men, jag har upptäckt att jag tycker MYCKET OM
att samla ätbart från naturen och torka, sylta och safta.
Konstigt.
När jag var barn, skulle vi alltid ut och plocka bär
(speciellt hjortron) hela familjen.
Om ni inte visste det, så mognar hjortron just när
det är som allra varmast på sommaren och aldrig
är det så mycket mygg i luften, som då.
Hjortronen är inte heller så lättåtkomliga,
man får ofta gå långa sträckor över otaliga
blöta, sugande myrar innan man träffar på
detta skogens guld.
Gissa om jag avskydde denna plockning?
Idag, njuter jag av att plocka bär eller
rödgula trumpetsvampar, för den delen.
Tyvärr, blir det alltför sällan några hjortron numera,
eftersom det inte finns sådana här där jag bor nu.
Man får ta vad som bjuds här istället,
t.ex flädersaften i somras, svamparna och äppelmoset
nu under hösten och i helgen gjorde jag
kanongod plommonmarmelad!
Det var första gången jag gjorde det.
Har inget eget plommonträd, men hade fått plommon
av en bekant och nästan glömt bort dem -
med påföljden att en hel del var dåliga och måste kastas.
Hittade recept på nätet.
Förutom plommon, socker och pyttelite vatten,
skulle man ha kanelstång och pressad citron i.
Låter kanske lite konstigt, men jag lovar att det smakar utsökt!
Det blev en och 1/4 dels sån här burk, bara.

Burken rymmer kanske 2-2,5 dl.

.... och se bara på den vackra röda färgen!
Här på skorpa.
Men, godast hittills på tunna kex med fetaost
och så marmeladen på toppen!
Jag fångade
Inte på motorhuven, turligt nog!
Inte med kameran (den var hemma), synd!
Men, på näthinnan och det var inte det sämsta!
Först sprang den ena över vägen.
Jag saktade in och när jag passerade övergången,
såg jag räv nr. två vid vägkanten.
I backspegeln såg jag sedan,
bägge rävarna gå upp på vägen igen!
Tror att det var mamma och unge.
Aldrig att man har kameran med vid sådana tillfällen...
Lite för mycket
känns det som om jag har just nu.
Datum som ska kommas ihåg och
saker/händelser som inte får krocka.
Någon som känner igen dilemmat?
På torsdag är det arbetsplats- och
arbetslagsträff på jobbet.
Obligatoriskt.
Samtidigt är det en SYO-mässa i
stan som jag känner att jag måste gå på
(dottern börjar på gymnasiet nästa år).
Jag har två fester att arrangera,
inte helt själv, men ändå.
Mingelfest med facket
och
en trerättersmiddag med underhållning
till förmån för skolresan som dotterns klass ska åka på.
En massa saker på jobbet.
På det privata planet också.
Ja, ni vet...
Just idag, hittade jag min kalender som
varit försvunnen sedan i våras.
PUH!
Hade funderingar på att köpa en ny.

Hej då

... lycklig resa!
Mörkt,
Har jag inte rätt?
Kanske lite sommarbilder kan pigga upp?
Tagna den sjunde juli i år.
En ljuvlig sommarkväll...

En Tistel
Vacker, men inte så snäll

Blåeld

Gul fetknopp, tror jag att detta är?
Snart
... ska jag gå på Zumba!
Vi var ett gäng som körde igång förra veckan.
Svettigt! Men, riktigt ROLIGT!
Mera svamp

I söndags fick The Alpha Lady föja med på en tur.
Vi fick hela korgen full!
Tog bilden med mobilen.
Best Western Hotell Karlaplan
Nu känns det som om jag glömt en del,
men jag gör ett försök i allafall.
Eftersom jag skapat en kategori med rubriken Hotell,
där jag försöker mig på någon slags recension,
får jag inte glömma sommaren-10s hotellvistelse.
Jag menar, så ofta bor inte JAG på hotell
att jag kan förbise ett enda tillfälle.
Alltså, i somras, i juni närmare bestämt,
åkte dottern och jag på en liten tripp till
huvudstaden.
Ville gärna bo i våra gamla hemtrakter.
Blev därför Hotell Karlaplan, med prefixet Best Western.
Tog tyvärr ingen exteriörbild.

Sängarna var sköna, men rummet kändes väldigt trångt...
Det fanns ingen luftkonditionering och det var väldigt varmt.
Fick därför sova med öppet fönster och stördes av ljud,
biltrafik/smällande bildörrar, arbetsfordon, prat och skrik.


Hotellkonst Platt-tv på väggen.
Dvd.
Många kanaler, men
ett stort minus var
en dåligt fungerande
fjärrkontroll

Badrummet var inte så stort, det heller, men fräscht!
Bara tvål, inga andra hygienprodukter, jmf. med Clarion.

Här ser man garderobsdörren öppnad, med helkroppsspegel på.
Sammanfattning:
Positivt = Läget. På Skeppargatan, nära Karlaplan. Centralt, men
ändå lugnt (förutom då att vi var tvungna att sova med
öppet fönster och därför blev störda).
Vänlig personal om än inte så lyhörd (se negativt).
Frukostbuffén. Helt ok.
Gratis kaffe, thé, kakor, bullar, frukt och godis i
frukostrummet. Hela dagen!
Rummet, var också ok, men kändes komprimerat.
Närhet till shoppingcentrumet Fältöversten,
där finns också bibliotek och Folktandvården om man
är i behov av det.
Östermalm har "blommat upp" lite, sedan vi bodde där
permanent. Större utbud av restauranger och butiker,
mer folkliv!
Negativt = Personalen kunde ha varit mer lyhörd.
Klagade på
1) Gardinstången var lös på vänstra sidan, kunde ha
ramlat ner då man var tvungen att använda
gardinerna/draperierna ganska frekvent p.g.a
värmen. Fanns ingen persienn. Receptionisten
lovade att det skulle åtgärdas. Inget hände.
2) Dåligt fungerande fjärrkontroll till tv:n.
Inget hände där heller.
Sa inte till en andra gång, men tycker inte det ska behövas.
Luftkonditionering saknades.
Borde vara obligatoriskt för ett innerstadshotell.
Svårt med nattsömnen annars.
Hotellet har ingen alkoholförsäljning.
Läsk och dyl. kan köpas i receptionen.
Ingen katastrof för min del, men minibar på rummet
känns ju som om det borde vara standard?
I medeltidsstaden
kan man, om man har tur
... få syn på en riddare, en alldeles vanlig lördag i oktober.
Visserligen utan hjälm, men ändå...
Hästen var kolugn och lät sig snällt klappas.
Ingen bra dag
Vem la sig halvtio igår kväll?
Jag!
Vem råkade ändå försova sig i morse?
Jag!
Glömde min mobil, vilken jag vanligtvis
använder som väckare, på bottenvåningen.
Orkade inte gå och hämta den, utan ställde klockradion.
Trodde jag. I själva verket var volymknappen nervriden i botten.
Vaknade istället av Dotterns klockradio som ringde kl. 6.
Halvsju skulle jag vara på jobbet, 2,5 mil bort.
Hann inte riktigt...
Kom hem vid tjugo i två, ungefär.
Fick då höra att den hund (vars husse är på hemvärnsövning)
som vi skulle passa i fyra dagar, har rymt!
Våra egna tre jyckar, är vana att vara i trädgården
och det är inga problem.
Gästhunden, hade hoppat över staketet och dragit iväg.
Maken hade redan varit ute och letat en vända.
Jag tog också en vända, fast mycket längre.
Däremellan hade Maken ringt polisen.
Vid tresnåret ringde de tillbaka och sa att en kvinna
hade hittat en hund som stämde in på beskrivningen.
Han befann sig i tätorten, där vi brukar handla, 7 km bort.
I tankarna hade jag redan sett honom slagen av en örn,
påkörd av nån bil och liggande i ett dike eller
att han fastnat i taggtråd i skogen nånstans.
Det var rätt hund som upphittats.
Ändå kände jag mig inte glad när Maken hämtat honom.
Bara j-igt ARG!
Så ouppfostrad!!!
Våra hundar är uppfostrade att alltid hålla kontakt
och kan gå lösa, håller sig alltid intill oss.
Inte den här herren, tydligen!
Hoppa över staketet, man tror inte det är sant...
GRR!